Snickare Svenljunga om konsten att spika ordentligt

Då tänkte snickare Svenljunga fokusera på lite basal hantverksteknik, och då tänker vi på spik och konsten att spika. En snickare i Svenljunga måste givetvis kunna behärska hammare och spik. Annars är han eller hon, som talesättet lyder, ingen snickare …och definitivt ingen snickare Svenljunga.

• En spik ska vara minst tre gånger så lång som tjockleken på det ärnne som den ska hålla. För tunna ämnen kan längden vara fyra gånger så lång.
• Använd en spikförsänkare den sista millimetem, även till grövre spikar. Resultatet blir snyggare om spiken försänks i nivå med undertaget och du undviker fula slagmärken.
• Undvik att spika på och i närheten av kvistar. I ändarna på ett ämne måste du alltid borra hål först, annars spricker träet. Detta gäller även för skruvar.
• Spikarna på ett utegolv eller en panel bör inte gå i berg- och dalbana. Resultatet blir både snyggare och mer professionellt om du fäster brädorna provisoriskt och så märker ut var de andra spikarna ska sitta. Du kan också märka ut spikplaceringen på förhand på var och en av brädorna, till exempel ett visst avstånd från en angränsande yta.
• Sätt inte spikama på linje i en bräda om de ska stå tätt – då kommer virket att spricka. Ett sicksackmönster är bättre.

Snickare Svenljunga – sågtips

Ska du kunna utföra ett bra snickeriarbete, måste verktygen du, anser snickare i Svenljunga, använder vara av rätt typ och i gott skick. Borrmaskinen bör vara kraftig. Denna är nätansluten, men det finns även kraftiga batteridrivna varianter. Yxan ska vara välslipad, då är den ett första klassens verktyg. Med smygvinkeln kan du överföra vinklar som inte är 90 grader. Borr finns i ett antal varianter och storlekar. Snabborren ska borras på hög hastighet, medan spiralborren ska köras på låg hastighet. Med tre olika bredder på stämjärnen klarar du det mesta. Snickare Svenljunga

Sågtips

• Utnyttja hela sågens längd, så att tandningen inte bara slits på mitten.
• Går sågen trögt beror det kanske på kåda. Rengör klingan med rödsprit och sttyk på lite olja eller stearin.
• Spänn försiktigt isär delarna (i en planka som ska klyvas) med kilar eller håll dem på olika höjder. Då löper sågen lätt utan att klämmas fast.
• För att få ett snyggt snitt även på baksidan kan du spänna fast ett blindämne mot huvudänmet och såga genom båda två samtidigt. Allt som ska sågas måste ligga still och på ett stabilt undertag. Använd gärna dig själv som vikt!

Snickare Svenljunga om virke, sibirisk lärk

Ett av snickare Svenljunga ”s favvismaterial är sibirisk lärk. Lärk från Sibirien är ett träslag som är mycket motståndskraftigt mot fuktangrepp, och virket kan användas som det är, utan impregnering. Orsaken till denna goda hållbarhet är att träet är mycket tätvuxet och har extremt mycket kärnved – medan ytveden (splinten) galkas bort innan försäljningen. Sibirisk lärk har unporterats några år för att användas till allehanda ”tomhuskonstruktioner. Lärk kan fås i de flesta akttiella dimensioner som ett terrassbygge kräver. Det kan hända att du måste beställa, lärk är inte lagervara överallt, men snickare Svenljunga räknar med att detta kommer att bli bättre efter hand som CCA-impregneringen försvinner från marknaden.

Sibirisk lärk behöver inte behandlas och ytan får då ett silvergrått utseende. Men den kan oljas på samma sätt som andra impregnerade och oimpregnerade träslag. För detta ändamål finns det en specialolja. men du kan också använda ”vanlig” olja. Du kan också använda kärnvirke av tätvuxen furu. Finessen med det är att i kärnvirke (som är ”dött” trä) har vattentransporten upphört och hålrummen fyllts med naturens eget impregneringsmedel: harts. Får du tag på sådant virke är det förmodligen lika bra som lärk.

Tips från snickare i Svenljunga = Virket bör vara grovt

Vike till utegolv finns inte i lika många dimensioner som konstruktionsvirke, men det räcker för att fylla de flestas behov. Virke som utsätts för väder och vind bryts ner långt snabbare än sådant som används i torra utrymmen. Därför är det viktigt att du använder bra och grovt virke. Grövre material är styvare, det tar längre tid för röta att försvaga materialet och därmed blir livslängden betydligt längre. Dessutom är grovt virke enklare att arbeta med, om än inte viktmässigt så i alla fall vad gäller hantering och bearbetning. Detta gäller oavsett om virket är impregnerat eller inte, eller om du använder lärk.

Fukt i grunden

När det gäller fukt i grundkonstruktioner kan den förekomma på flera sätt. Fukt kan ta sig in genom markfukt, grundvatten, kapillär transporter och ångtransporter. För att hålla våra byggnader och deras grundkonstruktioner så torra som möjligt och därigenom motverka skador finns det egentligen bara två sätt att möta problemet – dränering och kapillärbrytning. Vilken metod som ska användas beror på vilken typ av grund det handlar om. Med kapillärbrytning menas att man mec cellplastisolering eller polyeten (membran) stoppar fuktens vidare vandring upp i grundkonstruktionen. Med dräneringen leder man sen bort den fukt och det vatten som kommer via infiltration till exempel från regn.

Markfukt
Fukt finns alltid i marken och det gäller att bygga rätt, för att förhindra att den tar sig in och skadar byggnaden. Här tar vi upp några förebyggande åtgärder.

Kapillärbrytning
Kapillärsugning är en fysisk företeelse, där vattnets ytspänning och jordartens kornstorlek gör att vatten och fukt kan vandra uppåt i materialet. Ju finare material, desto större kapillär stighöjd. Som exempel kar nämnas att jordarten sik, som har en kornstorlek mellan 0,002 – 0,06 mm, kan suga grundvatten från så stora djup som 15 m. Oftast används ett grovkornigt material, makadam, som tvättas för att inte finkornigi tenmjöl ska suga vatten. Det är viktigt att skilja lagren åt, genom att lägga ut fiberduk och sedan makadam i storlek 16/32. Lagret av makadam dränerar undergrunden och cellplasten förhindrar sedan att markfukt sugs upp till betongplattan. Makadamskiktet ska vara lika tjockt under hela plattan och kantförstyvningarna.

Läs mer på Allmänt om fukt i grunden